Undersökningar om konkurrenskraft

Det finns olika sätt att undersöka vilken konkurrenskraft som företagen har. Tillväxtverket använder sig av Simplermetoden för att mäta konkurrenskraften i olika branscher och regioner.

Simplermetoden visar hur effektivt ett företag eller en bransch är när det gäller att skapa förädlingsvärden utifrån sin användning av kapital och arbetskraft i produktionsprocessen.

Förhållandet mellan förädlingsvärde och förädlingskostnad

Förädlingsvärde är i sig inte ett tillräckligt mått på konkurrenskraft. För att skapa förädlingsvärdet förbrukas både personal- och kapitalkostnader. Relationen mellan förädlingsvärde och förädlingskostnad speglar konkurrenskraften.

Vissa företag är kapitalintensiva och andra är personalintensiva. Exem­pelvis använder ett turistföretag en stor andel personal medan ett kraftverk behöver en stor andel kapital. Industrin använder förhållandevis mycket kapital i förhållande till tjänstebranscher.

Dessa förädlingskostnader (perso­nal- och kapitalkostnader) bör inte kosta mer än värdet av själva produktio­nen (förädlingsvärdet). Ju mindre insatser som krävs för ett givet förädlings­värde desto mer konkurrenskraftigt är företaget.

Simplermetodens mätning av konkurrenskraften bygger på samtliga svenska aktiebolags resultat- och balansräkningar. Resultatet visar hur mycket förädlingsvärde som genereras i företagen i relation till insatserna av kapitel och personal.

Konkurrenskraftsindex

Genom att konstruera ett index över konkurrenskraften går det att uttrycka det som en relation av vad man sätter in och vad man får tillbaka. Sätter man in 1,0 kronor och får tillbaka 1,0 kronor täcker man kostnaderna inklusive förväntad vinst. Om man istället satsar 0,7 kronor för att producera 1,0 kronor är man betydligt mer konkurrenskraftig.